Vintern är bra för planering. Särskilt om du har mycket tid över och kan göra ett rätt så avancerat såschema. Idén med ett såschema är att helt enkelt ha ett schema över när sådd, omskolning, plantering, direktsådd och skörd ska ske under året. Det ger dig en bra bild över var och när du ska så, skola, plantera, osv. Samt att det är lätt att planera för hur olika kulturer kan matcha varandra.
Såschemat det här året blev något mer avancerat än tidigare år då jag ville synkronisera den med Maria Thuns såkalender.
Folkodlarnas Såschema 2011
Tags: direktsådd, folkodling, maria thun, omskolning, planering, plantering, sådd, såkalender, såschema, Skörd, Vinter
Jag fick frångå såschemat en aning. En vecka i skogen var en anledning. Och 5-åriga Ester en annan. Ester vill så gärna bli trädgårdsmästare och jag tänkte att jag kan spara sådden till dess att hon kommer förbi och kan vara med. Därmed kom såschemats synkronisering med Maria Thuns såkalender lite ur spel och några sådder blev något försenade. Men ibland får man prioritera efter andra värden.
7:e mars: hemkomst, rotselleri, purjo och kronärtskocka
Jag lämnade den första sådden för året för en vecka i skogen med sovsäck och vindskydd. Väl hemkommen hade de äntligen börjat visa sig. Kronärtskockan var centimeterstor, purjon kanske 3-4 cm och rotsellerin hade precis börjat gro. Jag tror klimatet varit en aning för kallt och därmed en något hämmad groningstid.
9:e mars: stjälkselleri, malört, muskatellsalvia, stevia, isört och lök
Stjälksellerin var slut hos Runåbergs och jag fick beställa den i efterhand. Nu fanns den till hands, men dock två veckor sent. De såddes i alla fall tillslut tillsammans med malört, muskatellsalvia, stevia, isört och lök (silverlök, rödlök och gul lök). Löken är ett experiment då jag aldrig dragit upp den från frö förut. Den har alltid satts från sättlök innan och eftersom odlingarna jag arbetat med tidigare år har befunnit sig i södermanland, har jag inte kunnat prova att direkt så lök. Men nu ska jag alltså försöka dra upp löken från frö innomhus likt purjolök och se hur det går.
Tags: gul lök, isört, klimat, kronärtskocka, lök, malört, maria thun, muskatellsalvia, purjo, purjolök, rödlök, rotselleri, såkalender, såschema, sättlök, silverlök, stevia, stjälkselleri
Det var ett tag sedan jag skrev här, bortsett från min utvärdering om Folkodlingen från förra året. Jag gillar inte att lova saker, så jag gör det inte nu heller, men jag ska i alla fall ha en ambition att uppdatera den här bloggen om saker vi gör i diverse odlingar, hur och varför. Och nu börjar jag med att berätta om den första sådden.
Barnkammare
Det är bra att vara ute i god tid. Och det har vi varit (vi som folkodlingen och kollektivet där hemma). I alla fall i tanken och planerandet. Men när det kommer till aktion så har det varit lite i sista sekunden. En barnkammare, vilket är det utrymme vi drar upp alla plantor i inför säsongen, gjordes i ordning nu i veckan (slutet av februari). Det var precis lagom till att kronärtskocksfröna skulle ner. Egentligen skulle de ner för någon vecka sedan. Men det är i alla fall fortfarande februari.
Barnkammaren är enkel. Den är belägen i källaren, vilken blir ganska kall i förhållande till en normal rumstemperatur. Dvs. 15-17 grader. Detta är en bra nattemperatur. Generellt vill vi ha en dagstemperatur på runt 21 grader och en nattemperatur på 15-17. Eftersom barnkammaren också är belägen i källaren behövs ljus. Generellt behövs ljus oavsätt var du placerar barnkammaren, eftersom det ljus som vi får från solen så här års är för lite. I den här barnkammaren kombinerar vi då värme och ljus från samma källa (och hoppas att det ska fungera), genom att placera lampor riktigt nära brätten och sålådor. Det finns också en liten kupévärmare och några element i närheten.
Lamporna är ljusrör med dagsljus i vanliga lysrörsarmaturer. Inga konstigheter.
Förra året drog vi upp alla plantor i en lägenhet med söderläge. Det gick rätt bra. Men plantorna blev långa och rangliga på grund av samspelet mellan ljus och temperatur. Eftersom det var i en lägenhet hade vi en konstant temperatur på runt 20 grader. Och ljuset var det vi fick från solen. När temperaturen är högre i relation till ljuset bli effekten att växterna drar ut sig mot det lilla som finns, som om de växte under ett tjockt täcke av lövträd. Vissa växter trivs bra i ett sådant förhållande, som t ex diverse djungelväxter, vilka vi ofta har hemma i krukor i fönstret. Men våra grönsaker vill ha det lite kyligare på natten utan ljus och lite mer värme samt mycket ljus på dagen. Dagen ska då också vara längre en de vi har här under vintern.
För något/några år sedan skrev jag en text om förkultivering. Jag har inte läst den på ett tag och vet inte hur aktuell den är. Men tillsvidare kan jag rekommendera en läsning om du är grön på området.
Igår (23:e feb): Kronärtskocka
Lite sent, men det är ändå februari nu. Och då är det dags för kronärtskockan. Den behöver lång tid på sig att gro och för att bli tillräckligt stor innan utplanteringen i mitten av april. Varför det också blev just denna dag har inte bara att göra med att allt inte var i ordning i tid, utan även på grund av att jag det här året vill utgå mer från såkalendern än tidigare år. Den utgår ifrån astronomisk data för att markera bra datum och tider för sådd, plantering och behandling av olika typer av växter. Detta handlar om ytterst marginella effekter, men ändå intressant i hur väldigt externa faktorer (planeter) påverkar och stimulerar ytterst små växter på den här planeten. Igår mellan klockan 2 och idag klockan 8 var det läge för att stimulera växternas blommor. Och det är blomknopparna hos kronärtskockan vi vill åt.
128 kronärtskockor såddes i två brätten.
Idag (24:e feb): Rotselleri och purjolök
Tillskillnad från förra året börjar vi med sellerin och purjon två veckor tidigare. Klimatet i Stockholms förorter är något mildare än Skillebyholm och jag är övertygad om att vi kan göra allt mycket tidigare här, om nu snön försvinner i år också förstås. Dessvärre var stjälksellerin inte tillgänglig när jag skickade fröbeställningen i januari. Därför blir stjälksellerin ungefär som förra året och får hoppa i jorden i mars.
I förhållande till såkalendern var det idag läge att stimulera växterna blad. Det låter kanske inte optimalt för rotsellerin som där vi vill ha rötter, men för purjon passade det bra. Rotsellerin hamnade i jorden den här dagen mer för att det i övrigt var praktiskt.
Rotsellerin och purjolöken såddes i sålådor. De ska om någon vecka eller två sedan skolas i brätten. Planteringen är beräknad att bli i andra veckan av maj.
Tags: barnkammare, brätten, dagstemperatur, folkodling, lysrör, nattemperatur, purjolök, rotselleri, sådd, såkalender, sålåda, selleri, temperatur, Vinter
Jag har inte skrivit om det så mycket på den här bloggen om det – men vi drog igång en odling i Skarpnäck under hösten 2009 och hela 2010. Det är ett gemensamt projekt, dvs. att vi är många som gör det ihop. Odlar tillsammans alltså. En community garden i Skarpnäck. Hur som helst vill jag i alla fall tips om en två texter jag skrivit om projektet. Dels en text jag skrev inför projektet, som en platform eller snarare en utgångspunkt. Och dels en utvärdering av året som gick (2010).
Tags: community garden, folkodling, projekt, skarpnäck, utvärdering
Att göra varmbänkar är ett enkelt och miljömässigt helt överlägset sätt att driva upp plantor på. Jag förstår dock varför professionella odlare inte vill använda sig av metoden i någon större skala då uppvärmda växthus kan vara mer effektiva (kortsiktigt ekonomiskt, men inte på längre sikt med miljömässiga konsenkvenser). Men för småskaliga odlare och med odling som hobby, så tycker jag det här är något att jobba med.
Själva principen är enkel. Den handlar om att tillvarata värmeutvecklingen i komposteringen av obrunnen gödsel. Och i praktiken krävs det inte mer än att lassa ner gödsel och jord ovanpå som du sedan sår eller sätter ner plantor i. Men jag skriver ner en lite mer exakt beskrivning.
Följande saker behövs
- En glasruta. Vilken storlek som helst går bra. Rutan avgör storleken på bänken då rutan ska kunna täcka hela ytan.
- En spade, en grep och en skruvmejsel.
- Obrunnen gödsel, helst hästgödsel.
- Grovt växtmaterial så som stjälkar. Men inget vedartat, alltså kvistar.
- Plantjord
- Plank, reglar och skruvar, gärna behandlade med t ex linolja och balsamterpentin.
- Eventuellt också gångjärn om du vill slippa lyfta av fönstret varje gång du ska öppna bänken.
Hur gör jag?
- Såga upp plankorna i mått som passar fönstret. Djupet ska vara samma som gropen, dvs. 50-60 cm. Kapa reglarna (4 st.) något längre en djupet. Det ska vara en regel för varje hörn. Om du vill göra en större bänk med flera fönster ska du även göra liggande reglar som kan stötta upp fönstren.
- Gräv en grop lika stor som själva varmbänken och lite större så du har lite marginal. Fönstret avgör storleken. Gräv 50-60 cm djupt.
- Sätt ner den ihopskruvade bänken i gropen.
- Lägg ner ett tjockt lager med grovt växtmaterial i botten i bänken.
- Ha ner det obrunna gödslet.
- Lägg ner ytterligare ett lager grovt växtmaterial ovanpå gödslet.
- Nu kan du ösa ner plantjorden.
- Sådär, nu är det bara att lägga på fönstret och allt är klart. Skruva på gångjärn om du har, men det går bra utan.
Om du vill kan du även kapa plankorna så att du får en lutning på fönstertaket. Och se då till att lutningen är riktad mot söder. På så sätt minskar du skuggan från kanterna i bänken.
Komposteringen av gödslet värmer jorden i bänken och du kan nu så i bänken riktigt tidigt på året, kanske redan i mars beroende på läget och det lokala klimatet. Du kan också använda denna praktik i slutet av säsongen för att förlänga den något. Då kan du t ex odla sallat i september/oktober. Men du kan också jordslå plantor i bänken för övervintring.
Tänk dock på att solen inte lyser lika mycket under våren och hösten, vilket gör att det inte gror lika snabbt som mitt på sommaren eller om du skulle använt lampor.
Du måste också se till att lätta på fönstren under varma dagar eller ta av dom helt och hållet.
Tags: glas, gödsel, grep, grop, hästgödsel, kompostering, ogrunnen gödsel, plank, plantjord, reglar, Så, skruv, skruvmejsel, spade, uppvärmning, varmbänk, växthus
Så blev det dags igen, och nästa lika sen som förra året. Det blev väldigt mycket, trots att vi har en hel del över från förra året. Men fröna ska ner på lite olika ställen i lite olika odlingar. Folkköksodlingsprojektet fortsätter, men nu i Skarpnäck och till det behöver vi många fröer. Men så har jag också Tipiodlingen samt lite rabatter och bäddar här och var. Jag kommer säkert komplettera med fler fröer det här året och det blir säkerligen lite från Sesam också. Dessutom måste vi få tag på jordärtskockor och potatis.
| ArtNr |
Artikel |
| 9240 |
Dwarf Sweet Green |
| K160 |
Basilika, Genovese |
| 6285 |
St. Victor |
| 6030 |
Rijnsburger |
| 2720 |
Mammuth |
| 2620 |
Mars |
| 2680 |
Tall Utah 52/70 |
| 4340 |
Red Deer Tongue |
| 550 |
Uniflorus giganteus |
| K570 |
Kryddtagetes, Golden gem |
| 4750 |
Large leaved d´orlanda |
| 5185 |
Thompson |
| 5275 |
Pentland brig |
| 5640 |
Superschmelz |
| 5730 |
Snöboll |
| 1100 |
Oriental saladini |
| 5290 |
Nero di Toscana |
| 5800 |
Runåbergs rädisor |
| 5315 |
Cabeza |
| 5375 |
Granaat |
| 5570 |
Holsteiner Platter |
| 6760 |
Praktmålla |
| 6750 |
Aurora Orach Mix |
| 6630 |
Lucullus |
| 6657 |
Erbette |
| 3675 |
Lady Godiva |
| 3485 |
Lebanese White Bush |
| 7730 |
Goldie |
| 6990 |
Nyzeeländsk spenat |
| 9400 |
Vallört (Comfrey) |
| 61 |
Krukmakare |
| 2940 |
Zefa fino |
| 8280 |
Dragon Langerie |
| 3090 |
Painted Mountain |
| 7050 |
Pusztagold |
| 7265 |
Marmande VF |
| 6950 |
Isört |
| 6450 |
Mary Washington |
| 564 |
Marine |
| 625 |
Vild luktärt |
| K600 |
Backtimjan |
| K543 |
Sötflockel |
| K545 |
Bredbladig syra |
| 3300 |
Kalebass |
Tags: beställning, Folkköksodling, frön, jordärtskockor, potatis, runåbergs, sesam, skarpnäck, Tipiodling
Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!
Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.
Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.
Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.
Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.
Tags: bereda mark, cirkel, djupgrävning, drivbänkar, grannar, Gräva, grisar, hästgödsel, hönstraktor, Höst, höstgrävning, Kompost, kvickrot, lerjord, löv, ogrösfrö, potatis, rabarber, snö, stall, Täckodling, tipi, Tipiodling, tjärlen, växtföljd, Vinter, vitlök
Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.
Arbetet
När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.
Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.
I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.
Skörden
Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.
Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.
Tags: aktion, aktionsläger, aspuddsbadet, automatlandet, bäddar, bevattning, bjuda, deportation, DIY/DIT, donerat, europa, festival, finland, folkköksodlare, Folkköksodling, fotbollskupp, gödsel, Gräva, hoppfullt, höstskörd, kärnkraft, kollektiv, köpenhamn, lunch, middag, mobilisera, morötter, ockupation, ogräsrensning, palsernackor, planera, potatis, sådd, salladshuvud, shut it down, skarpnäck, Skörd, sms, soppa, stockholm, trädgårdsmästare, uranutvinning, utvärdering, vänner, vintersquash
Folkköksodlingen vi hade i Järna försvann i samband med att vintern kom och vi skördade allt inför Köpenhamn. Nästa säsong kommer vi heller inte kunna odla på samma fält, dels för att trädgårdsmästaren på Skillebyholm har andra planer fär fältet och dels för att vi inte kommer vara särskilt mycket i Järnatrakten. Vi valde istället för att flytta hela odlingen till Skarpnäck, i närheten av folkköksnästet och i närheten till fler som vill hjälpa till och ta del av skörden. Nu ska vi lyckas locka folk att komma och rensa ogräs på vägen hem från jobbet, plugget eller vad de nu pysslar med.
I början av december fick vi tillgång till lotterna och vi hade bara någon vecka på oss att höstgräva innan vintern skulle sätta igång en efterlängtad frostverkan. Vi var först två stadiga och vi hann ganska långt. Några dagar senare blev vi fler och vi hann gräva kanske en tredjedel av alla 400 m2 vi har sammanlagt.
Inte mycket är planerat för dessa lotter i nuläget. Vi vet inte vad vi ska ha på lotterna och hur själva odlingen ska se ut. Men organisationen är desto mer planerad och vi har mycket idéer. En ekologisk mjölkgård i närheten ska förse oss med kogödsel, vi kommer ha två trädgårdsmästare som jobbar med dessa lotter plus två till i Orhem i två dagar i veckan och grönsakerna ska gå till folkköksgig och till folk som bor i närheten som hjälper till. Lotterna blir en början av ett större odlarkooperativsprojekt vi vill driva genom folkköket. En mindre experimentverkstad av stadsnära grönsaksodling och matsuveränitet.
Tags: folkköksgig, folkköksnästet, Folkköksodling, frostverkan, höstgräva, Järna, kogödsel, köpenhamn, lotter, matsuveränitet, mjölkgård, odlingskooperativ, organisation, skarpnäck, skillebyholm, stadsnära, trädgårdsmästare
Jag fick höra att pumporna/vintersquashen helst skulle skördas precis efter första frosten. Frosten skulle ”härda” frukten lite inför lagringen. Dessutom kan bladen, som dyker under direkt vid första minusgraden, skydda frukten från alltför kalla temperaturer. Men så fick jag detta tips lite försent. Jag tänkte att våra vintersquash gott kunde ligga kvar ett tag och att de gott klarar några frostnätter, så länge det inte är minus hela dagar. Men så skulle det alltså inte vara.
Hur som helst, jag tog upp alla våra vintersquashar någon gång i början av oktober. De hade då legat ute några riktigt kalla nätter, men de togs i alla fall upp innan de riktigt kalla dagarna började komma. De såg då också riktigt fina ut där de låg, blottade, då alla blad och stammar både fryst och förmultnat bort.
Den sena skörden märktes inte förrän det hade gått någon månad då många började ruttna. Jag gick och vände på dom lite då och då, ifall de skulle (vilket de kan göra ibland) bli för tunga för sig själva och krossa sig själva på undersidan. Så det fick bli mycket soppa hemma den tiden. Jag kom hem med en stor påse vintersquash med bortskurna delar att dela ut till grannar, folkköksfolk och vänner. Vi gjorde också några gig med folkköket där mycket av innehållet bestod av vintersquash. Squash/pumpa, potatis, purjolök, fänkål, chili och kokosmjölk är en oslagbar kombination, särskilt ifall du får den serverad i en kopp från vår chistianiacykel en kall höstdag.
Tags: chili, christianiacykel, DIY/DIT, fänkål, frost, frostnätter, höstdag, kokosmjölk, kopp, lagring, minusgrader, potatis, purjolök, ruttna, servera, Skörd, soppa, vintersquash
